Hemlöshet i Sverige

Varje dag, året om, möter vi människor som på grund av otillräcklig inkomst, avsaknad av fast jobb eller betalningsanmärkningar, saknar egen bostad.

Sveriges Stadsmissioner ser bostad som en mänsklig rättighet och en förutsättning för att leva ett hållbart liv med arbete, sysselsättning, trygghet, hälsa, socialt nätverk och nära relationer.

stadsmissionen_om_kampanjen2.jpg
 
 
"Den sämsta sovplatsen jag har haft var för en till två månader sedan. Det var så jävla kallt ute så jag frös. Då sov jag stående lutad mot ett element i en trappuppgång jag brutit mig in i."

 

Allt fler människor utan annan social problematik än ren ekonomisk fattigdom förlorar sina hem. Det handlar om ensamstående föräldrar som förlorat sina arbeten eller blivit långtidssjukskrivna, äldre vars pension inte räcker till hyran och unga som aldrig fått någon möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden och därmed inte har råd med en egen bostad.

Antalet personer som förlorar sitt hem genom vräkning har ökat markant, där barnfamiljer är en särskilt utsatt grupp. För barn som inte har ett eget hem är det i princip omöjligt att klara skolan eller bygga upp ett tryggt socialt nätverk. I förlängningen riskerar det att leda till att hemlöshet och fattigdom går i arv.

 

Hemlösheten i siffror

  • Enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2017 lever omkring 33 000 människor i Sverige i hemlöshet. Då många i hemlöshet saknas i kartläggningen eftersom de inte har kontakt med myndigheter är antalet troligen betydligt fler.

  • Mellan 2011 och 2017 ökade antalet kvinnor i hemlöshet med 900 personer. För en av tre kvinnor i akut hemlöshet är våld i nära relationer den bakomliggande orsaken.

  • En tredjedel av alla personer i hemlöshet är föräldrar till barn under 18 år. Minst 24 000 barn i Sverige har föräldrar som lever i hemlöshet.

  • En av tio personer i hemlöshet har saknat en egen bostad i över 10 år.

 

Socialstyrelsen kategorisering av hemlöshet

  • Personer som sover utomhus eller bor på härbärgen eller vandrarhem. Detta kallas för akut hemlöshet.

  • Personer som saknar boende efter institutionsvistelse, och därmed inte kan lämna institutionen till förmån för nästa person i behov.

  • Personer som saknar tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden och istället har sociala kontrakt, försökslägenheter, träningsboende eller liknande.

  • Personer som bor inhysta hos familj, släkt eller vänner men inte har ett eget hem.